We are tied to the ocean. And when we go back to the sea, whether it is to sail or to watch - we are going back from whence we came.

Livet som det ska vara.

Livet som det ska vara.
Välkommen till vår verklighet!

onsdag 16 juli 2014

Askungen och Hisspiraterna


Hej Alla Glada!

Varma hälsningar från Stadsgårdskajen, Stockholm

16:e Juli 2014, en helt vanlig Onsdag.


Nu har jag äntligen lyckats att sova så mycket att det finns lite tid här ombord för att skriva ett blogginlägg om min tid här ombord på M/S Viking Cinderella.

Den 31:a Maj i år så mönstrade jag äntligen efter en längre period av studier ombord på mitt första fartyg för året, M/S Viking Cinderella. Hon är ett passagerarfartyg som går mellan Stockholm och Mariehamn varje dag på 24 timmars kryssningar. Kryssningarna erbjuder passagerarna vardagslyx i form av restauranger och barer med sjöutsikt och nattklubbar för festprissarna, även spa och några andra funktioner finns ombord. Efter att ha testat mig fram lite genom att äta på restaurangerna de dagar då jag haft besök ombord kan jag nog tycka att det är ganska prisvärt.

Men det är inte mitt jobb att roa gästerna så vidare mot vad jag har sysslat med här ombord. De första två veckorna ombord som elev var en obligatorisk inskolning på fartyget så att jag lär mig hitta och hur de olika maskinerna och systemen ombord funkar. Även vissa fartygsarbeten ingick som en del av mitt elevavtal. Inte så att jag tycker att det är värt att klaga på att få lov och stå och måla lite utomhus i 25 graders värme medan Stockholms skärgård glider förbi runt en. Jag tycker att däcksarna(Matroser/repararatörer/båtsmän/ljungmän osv osv) är ett skönt gäng och det har gått lätt att få arbetsdagarna att gå. 



Efter 2 veckor så var det dags att komma upp på bryggan och påbörja inskolningen i styrmännens uppgifter ombord, nytt för mig från andra fartyg är bland annat mängden med personer som arbetar på bryggans samtidigt, desto större passagerarfartyg desto mer folk i allmänhet, här ombord är det tidvis uppe i 3-4 befäl/matroser som samtidigt arbetar på bryggan. Tryggt för passagerarna och skönt för oss på bryggan då det inte är alltid tillfälle ges till gemenskap uppe på bryggorna, på lastfartyg är man ibland enbart en styrman på bryggan och då kan det bli lite ensamt i längden.

Så dagarna förflöt ganska snabbt under inskolningen, mest spännande var och är att under handledning få lov att köra inomskärs, det håller en på tårna att navigera med dryga 170 meter fartyg bland kobbar och skär.

Min käresta kom ombord efter några veckor ombord, käraste Rebecca, det var ett trevligt avbrott mitt i praktiken att få lov att ha sin familj ombord och visa henne runt för att ge en inblick i hur en sjömans arbetsliv är. Det är bra att ge familjemedlemmar möjligheten att få lov att komma ombord och få inblickar i vårt arbete, det underlättar när man ringer hem och pratar om arbetsveckan att våra nära förstår ungefär vad vi pratar om när vi säger saker som "backen, spelen, tågen osv osv". Och ett härligt dygn tillsammans blev det.

Efter ungefär två veckor av pendlande mellan Stockholm och Mariehamn så var det dags för ännu ett välkommet avbrott!

Viiiiiiiisby!

Som en del i att snuva alla snikna Gotlänningar så chartrades vi ombord som flytande hotell under Almedalsveckan för att konkurrera med de löjliga hyrespriserna i innerstan, till mycket stor popularitet från öborna som gärna hyr ut sina lägenheter och hus för 200 tusen kronor för en vecka...

Men det var en skön vecka med mycket glass, mycket regn, hamburgare, mer regn, titta på lite nasister(påååå riktigt, jag har nu fått se tvättäkta nasister på nära håll, kan bekräfta att de finns på riktigt!), mer regn och efter mycket regn och lite politik men mest slöa dagar och bra sömn på natten så var det slut på veckan och lagom till att vänsterpartiet skulle ha sin dag i Almedalen så åkte vi hem av någon outgrundlig anledning.

Så väntade några avslutande dagar som elev innan en positivt förändring, jag har fått vikariat här ombord som lättmatros. En välkommen sommaraktivitet och bra arbetserfarenhet nu när det snart är dags att ta examen nästa år. Men nu är snart de veckorna som vikarie också över, och inte nästa vecka men nästa vecka i igen så är det dags att mönstra av Cinderella för att åka och mönstra på Sunnanvik(en betongfraktare) istället.

Tiden ombord har på det stora hela varit mycket bra, även om det funnits tillfällen där jag bland annat viljat gå upp och förklara för personalkocken att det finns något som kallas yrkesheder i att inte servera grisfoder till personalen, eller när topplocket går för att någon shanghajar hissen och tycker att de har ensamrätt till den i 15-20 minuter

Eller när man har oturen att stöta på vita svenska män över 45 som anser sig ha rätten att bete sig som douchebags(snacka om att det måste varit Sveriges sämsta årgång av män, män mellan 45-70... minst 40% av den generationen är bara douchebags som borde skickas tillbaka till skola för folkvett där de instrueras av stora starka tyska kvinnor med mattpiskor) fast livet har sina goda stunder när just sådana män blir påkomna med deras dumheter så att man exempelvis lyckas stoppa mannen som försökte smita ut innan det var hans tur att köra av fartyget och man kan hålla kvar honom till allra sist!

Moaahahahahahahahahahaha, jag njuter så mycket av att vara en del i att inte acceptera dessa tölpar, dessa stolpskott och amatörers dåliga beteende.

Nåja nåja...

Nu väntar kojen en stund innan det är dags att gå upp igen 2300 för det tidiga, tidiga morgonpasset på bryggan.

Hoppas att denna lilla uppdatering är till förnöjsamhet där hemma och att ni har det väldigt bra i sommarvärmen.

Med värme till er alla från Östersjöns Askungen,

Rasmus








1 kommentar:

  1. Alltid lika underbart att läsa dina inlägg. Men saknar dig grymt mycket!! Älskar dig underbara unge����

    SvaraRadera