Atlanten!

Hej alla glada!

48°22,6´ Nord och 32°26,1´Väst

Det har varit flera händelserika dagar sen jag skrev senast. Tack alla för era gratulationer på min födelsedag, de nådde fram och förgyllde min dag.

När vi la ut från Liverpool låg jag och sov, klockan 0300 gick general alarm för oss och alla ramlade ur kojerna för att stapla iväg till samlingsstationerna runtomkring i fartyget. Tack och lov var det bara ett falsklarm, men det var tillräckligt för att ruska om de flesta ombord i deras sömn under natten, vi vaknade upp till en morgon där vindarna började öka i styrka och min första storm nalkades.

Det var sista dagen på en vecka där jag gick som 0800-1200 och 2000-2400 vakt. Kvällens stora snackis blev fiskebåtar som vågat sig ut i stormvädret för att ligga och fiska en bra bit utanför den Irländska kusten, jag förstår inte hur de ens kom på tanken att med sina småbåtar ligga ute när stormen kom in över oss, när Conveyor som är 300 meter lång och fullt lastad börjar röra på sig så kan jag nästan inte tänka mig hur det är i ett lätt fartyg under 25 meter med liten vikt.

Även vädret blev en snackis, fick en kort introduktion i väderkartor och hur stormen förflyttade sig mot oss. Och mycket riktigt, efter att mitt pass slutat vid 2400 så bröt det loss ordentligt. Det var tack och lov en ganska mild storm, men att äta och gå omkring började helt plötsligt kännas, det tog säkert 25 minuter att äta en ganska liten tallrik med mat. Att sedan stå nere i lastrummet och dra runt på kättingar medan vågorna slog emot skrovet och fick ens knän att böjas neråt rejält var också intressant. Men alla ska ha sin första storm någon gång, skönt att få det överstökat. Och ska säga att sjösjuk blev jag inte, men kändes det gjorde det.

Nu när vi är ute på atlanten så arbetar jag med med våran Filippinska besättning, allt från målande till att olja in lås och inventera olika delar av skeppets inventarier. Det är ett glatt folk och med tanke hur jag själv är så är det kul att ta sig in i ännu en ny kultur och ett nytt språk, får se hur mycket jag hinner lära mig av dem innan jag mönstrar av. Men Zalamat betyder tydligen Tack, Ayios betyder bra/ok.

Det är även varmt, mycket varmare än jag trodde, senaste gången jag kollade var det minst 11 grader i vattnet och utomhus är det behagligt nog att stå i byxor och t-shirt om man är i lä från vinden och arbetar lite.

Nu jobbar jag mellan 0830-1730 och sen är det kvälls lugn som gäller. Sitter i min stora varma sköna fåtölj och lägger upp benen på benpallen. På med mysbelysningen här i vardagsrummet och skön musik eller film, detta kan jag vänja mig vid!

Det blir även hårdare och hårdare Squash/Basket matcher mellan mig och våran Maskinelev, vänta bara tills jag får mina gympadojor i Baltimore, då ska han få så svetten rinner ur tånaglarna på han. Haha, men kul är det minsann. Squash, den sista sporten i världen jag trodde jag skulle testa och tycka var kul.
Men kul det är det, och när man väl får upp tempot är det lite som badminton, mycket fart och fläkt och fula fintar.

Jag tar så många bilder som jag hinner varje dag, så länge som de har någon mening i alla fall. Så när jag kommer hem blir det bildvisning! Har blivit några fina och många mindre fina, men det är ju det man har ett minneskort till. Men havet är alltid lika fint, med lite solsken och lugna vindar blir bilderna mycket bra här ute.

Idag har jag legat på botten av en av våra livbåtar och bekantat mig med de olika prylar och filifjonker som finns runt omkring i dess utrymmen, bra att kunna om det skulle knipa. Våra livbåtar rymmer dock 50 man stycket, vi har två stycken, och vi är bara 25 personer i besättningen. Sen ovanpå det har vi våra livflottar och överlevnadsdräkter och räddningsvästar. Något överkapacitet, men det är ju något som får en att sova tryggt på natten.

Så mycket mer har inte hänt, ska se ifall det blir en uppdatering till innan vi når in i Halifax Kanada. Annars blir det en stor uppdateringen i samband med hamnen där. Ha det bäst alla där hemma och ute i vida världen som läser detta.

Med mycket varma hälsningar,

Rasmus